Insatser för att stärka välfärden under och efter coronakrisen
Statsrådet
23.10.2020
Julkaisusarja:
Statsrådets publikationer 2020:25This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN: 978-952-287-903-5Julkaisun muut kieliversiot:
SuomeksiEnglish
Tiivistelmä
Restriktionerna och rekommendationerna, vars syfte var att trygga befolkningens hälsa och hälso- och sjukvårdens bärkraft under coronakrisen lyckades bromsa spridningen av epidemin och skydda riskgrupperna. Baksidan med dessa undantagsåtgärder har dock varit de allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser som följt av dem.
I rapporten, som utarbetats av en grupp av opinionsbildare, lyfter man fram frågor som är kritiska med tanke på välfärdssamhället under coronakrisen. I rapporten bedöms följderna av att införa och avveckla restriktioner samt av att ekonomin och hela samhället återhämtar sig med tanke på den mänskliga och sociala välfärden samt jämställdheten.
Det finländska välfärdssamhället skapar en stark grund för att klara av krisen, men man måste göra en kraftansträngning för att undvika de långsiktiga konsekvenser som följt av tidigare recessioner.
Konsekvenserna av undantagstillståndet har inte fördelats jämnt bland befolkningen och därför är det viktigt att rikta uppmärksamheten mot dem vars välfärd prövats mest av undantagstillståndet.
Ett socialt, mänskligt och ekonomiskt sammanhängande och jämlikt samhälle byggs upp med människovärdet och det ömsesidiga beroendet mellan människor som grund. Krisen avslöjar samhällets brytpunkter, och det är av största vikt att man ingriper i dem för att välfärdssamhället ska kunna bevaras. För konsekvensbedömningen av välfärden behövs fungerande kriterier, regelbunden framställning av information och en permanent utvärderingsstruktur.
I rapporten, som utarbetats av en grupp av opinionsbildare, lyfter man fram frågor som är kritiska med tanke på välfärdssamhället under coronakrisen. I rapporten bedöms följderna av att införa och avveckla restriktioner samt av att ekonomin och hela samhället återhämtar sig med tanke på den mänskliga och sociala välfärden samt jämställdheten.
Det finländska välfärdssamhället skapar en stark grund för att klara av krisen, men man måste göra en kraftansträngning för att undvika de långsiktiga konsekvenser som följt av tidigare recessioner.
Konsekvenserna av undantagstillståndet har inte fördelats jämnt bland befolkningen och därför är det viktigt att rikta uppmärksamheten mot dem vars välfärd prövats mest av undantagstillståndet.
Ett socialt, mänskligt och ekonomiskt sammanhängande och jämlikt samhälle byggs upp med människovärdet och det ömsesidiga beroendet mellan människor som grund. Krisen avslöjar samhällets brytpunkter, och det är av största vikt att man ingriper i dem för att välfärdssamhället ska kunna bevaras. För konsekvensbedömningen av välfärden behövs fungerande kriterier, regelbunden framställning av information och en permanent utvärderingsstruktur.